100 sätt att rädda världen

I början av veckan var jag nere i Lund på NO-biennal och en av föreläsningarna hette 100 sätt att rädda världen. Det var Johan Tell, författaren till boken med samma namn som höll i en väldigt intressant och inspirerande föreläsning om vad man kan göra för att hjälpa till att rädda världen. Att vår natur är allvarligt hotad av miljöförstörelsen är ju ingen nyhet direkt och varje dag gör de flesta av oss något som förvärrar situationen. Johan gav inte några pekpinnar om vad man inte ska göra utan gav förslag på alternativ som man kan göra istället. Drog jämförelser som tex om man skulle köpa 10 kiwifrukter som kommer från Nya Zeeland så motsvarar det en mils resa med bil. Lite smått skrämmande.

Man kan göra många simpla saker för att hjälpa till. Man kan byta ut alla glödlampor mot lågenergilampor, gå eller cykla mer istället för att ta bilen, byta ut minst en måltid i veckan mot ett vegetariskt alternativ (för er som äter kött då), använda mindre varmvatten- alltså duscha snabbare eller varför inte plantera ett träd? Ett enda träd kan nämligen absorbera så mycket som ett ton koldioxid under sin livstid. Apropå att plantera träd, så gick jag förbi en svensk hamburgerrestaurang igår och såg att de gjorde reklam för att de klimatkompenserar. Det var något som Johan också tog upp, att man behöver faktiskt inte göra något precis här i Sverige. Utan är man lite ohälsosam mot naturen här så kan man kompensera det genom att tex plantera ett träd någon annanstans i världen eftersom det ju samma jord som vi lever på...

Det som jag fastande mycket för var det här med ekologiska varor. Man hjälper till en hel del om man väljer ett ekologiskt alternativ. Jag kan få lite panik när jag verkligen sätter mig in i vad det egentligen är som man utsätter jorden för liksom. Så häromdagen när jag gick till ICA för att handla så valde jag vara ekologiska alternativ och lade i min korg. Eko/fairtrade bananer, eko ägg, eko fil och eko kaffe. (Eko ägg och eko fil har jag i och för sig alltid köpt eftersom jag tycker att de äggen smakar godare. Med filen har det liksom bara blivit så)
Det med kaffet ställde till det lite först innan jag faktiskt valde att ta det ekologiska alternativet. Jag skulle köpa kaffe till jobbet och så står det: 3 löfbergs lila för 59:-, bra pris tänker jag det kör vi på och tänker plocka ner 3 paket i min korg, av den ekologiska sorten såklart. Men sedan inser jag att den ekologiska sorten inte ingår i erbjudandet. Då står jag faktiskt och väger för och emot, tänk man får ju faktiskt 3 till priset av 2 kontra min vilja att välja eko alternativet och tänka på miljön. Tillslut blir det i alla fall två paket, andra märken och det ekologiska alternativet :-).

Jag gör redan en del av de saker som Johan föreslår. Jag har börjat gå till jobbet varje morgon (sedan vt start) ist för att ta bilen. Planen är att gå hem också, men ibland orkar jag inte utan åker med i någon annans bil. Men det är ju ok att samåka enligt Johan Tell :-). Sedan äter jag nästan bara vegetariskt både på jobbet och hemma. Att duscha varmt och länge är ju bland det bästa som finns så det är svårt att sluta med, men man kanske kan dra ner på det lite :-) Byta ut mina glödlampor blir nästa projekt och kanske skulle man plantera ett träd ;-)

Avslutar med ett citat från Johan som ger bilden av vad själva föreläsningen gick ut på lite.

"Förstår du sammanhangen kan du köra mindre bil och och slippa ha ångest vid grönsaksdisken för att du köper sockerärtor från Kenya"

I Taket Lyser Stjärnorna

"Jenna är fjorton år och borde bara behöva oroa sig för brösten som aldrig växer, varför hon inte är lika populär som Ullis-Knullis och hur hon ska få Sakke snygg snygg snygg att bli kär i henne, eller åtminstone upptäcka att hon finns. Men hemma hos Jenna finns en jobbig mormor och en älskad cancersjuk mamma. Och i Jennas ficka ligger en bortglömd dikt: Om du dör mamma, då tar jag livet av mig."

Jag, lillasyster Emma och stans alla fjortisar var och såg den här filmen i fredags när den hade premiär här i Trollywood. Många var nog där just för att det är en ungdomsfilm. Men en hel del var nog också där för att de kanske kände någon som var med i filmen, eller att själva var med i filmen eller just för att den till stor del utspelar sig här i Trollywood. Det kan ju vara nog så spännande, eller hur? :-). Jag ville ta med Emma mest för själva storyn, det jag dock hade missat att läsa var det om den cancersjuka mamman... Emma är ganska känslig för sånt där så det blev mycket frågor och funderingar under och efter filmen. Kändes sådär lyckat faktiskt, men men. I alla fall så tycker jag att det var en bra film, väldigt sorglig och gripande i en del scener. Det som var störande dock var att det var folk som satt och skrattade igenom hela filmen, skrattade när en annan ville gråta. Några tjejer bakom oss var fruktansvärt störande, inte nog med att de skrattade hysteriskt mest hela tiden, de satt och sa en massa konstiga kommentarer hela tiden också. Tillslut kunde jag inte hålla mig längre utan vände mig om och bad dem att hålla käften, rakt av. Går man på bio så går man på bio för att man vill få hela upplevelsen liksom. Ska man sitta och snacka och störa, kan man lika väl stanna hemma och kolla på film där eller nåt. Inte störa alla andra som gått dit för en trevlig stund... Det är ju inte gratis heller...

Jag ger den 3 getingar av 5. Hade kunnat vara en lite mer story så att säga, den känns lite tunn...