Dan före dan...

Nu när julafton närmar sig med stormsteg så ska man ju vara sådär glad och lycklig och bara känna den där fantastiska julkänslan. Men som vanligt så har inte den där fantastiska julkänslan innfunnit sig. Av flera anledningar i år faktiskt... För det första så är det ju ingen snö, kan ju alltid hålla tummarna att det kommer lite på självaste julafton. Sedan är det ju det här tjatet om vart man ska vara på julafton. Som skilsmässobarn (ja egentligen inte på riktigt eftersom mina föräldrar inte var gifta, but anyway) så har man ju alltid fått hoppa fram och tillbaka på julafton. Förmiddagen hos den ena och sedan eftermiddagen hos den andra och vartannant år tvärt om. Såhär 29 jular senare så är det precis på samma sätt. Men nu är det så att båda vill ha en på eftermiddagen/kvällen. Skitjobbigt faktiskt, snäll som man är så vill man ju vara alla till lags. Men man är ju bara en och kan således inte vara på två ställen samtidigt. Jag har fortfarande en dag på mig att fundera ut hur jag ska göra :-S. Sedan är det ju hjärtefrågan as always nu för tiden känns det som. Jag har ju ett hjärta som är lite sårat, vissa dagar gör det mer ont andra dagar mindre. Jag vet ju att det kommer att gå över så småningom, jag har varit med om värre saker. Men såhär i jultider känns det alltid lite extra jobbigt. Blir även så jäkla trött på människor som inte kan stå för det man gör, känner och säger och så vidare. Vad är problemet med att vara ärlig liksom?!! Säg som det är för fan i stället för att linda in i en massa skit! Ursäkta språket! Men idag är jag lite arg och hatar nästan lite också... Ja lite så känner jag för julen, jag tror att det kommer att kännas lite bättre imorgon när jag sovit på saken...

Peace!