Jag önskar att du kunde höra mina tankar...

Jag tänker för mycket hela tiden och jag vrider och vänder på allt. Jag önskar att du kunde höra allt jag tänker om dig så att du verkligen förstod vad det är du gör med mig. Jag vill stå emot när jag ser dig, men jag kan inte. Du är som ett gift, en drog som man inte kan hålla sig ifrån. De ger lite lite lite och tar en jäkla massa. Du ger andra människor i min närhet kalla kårar bara genom att vara och det skrämmer mig... Vem är du egentligen? Eller vem tror du att du är? Jag trodde att det som hände skulle förändra dig, göra dig mer ödmjuk, men icke. Du är same old same och kommer förmodligen alltid att vara det och det är det som gör så ont. Det gör ont att du behandlar mig som vem som helst, behandlar mig som jag inte betydde någonting alls. Nu vet jag att det inte är sant, men jag önskar att du kunde visa det på andra sätt... Visa att jag betyder, har betytt och inte är vem som helst... Du är inte vem som helst för mig, du är väldigt speciell...

You are number one...