Ja det har ju hänt en del sedan sist...

Jag kan inte kalla mig själv en flitig bloggare direkt, det vore en ren överdrift. Jag tänker ofta att detta borde jag skriva om i min blogg men sedan blir det inte så ändå. Jag kan tycka att det är lite tråkigt att jag inte vet hur många det är som läser min blogg. För det är ju lite det man vill, att människor ska läsa och tycka till om det man skriver. Jag har en trogen vän, Ami som för det mesta skriver något till mina inlägg här eller i min resedagbok då jag är ute och reser. Det är jag mycket tacksam för :-).

Idag är det fredag, kl är 23.03 och jag har precis kommit hem från min mamma där jag tillbringat några timmar ikväll framför tv:n. Det är kallt och en hel del snö utanför, jag hade hoppats på att snön skulle komma lite senare, typ i mitten av december lagom till Lucia eller nåt. Men istället kom snön väldigt olägligt eftersom jag inte haft råd att köpa några vinterdäck till min bil ännu. Så det är ren chansning varje dag när jag tar bilen till jobbet, får hoppas att Gud är på min sida om det skulle hända ngt ;-). För övrigt har fredagen varit ganska trist, den blev inte alls på det sätt som jag hade hoppats på. Jag lyckas tydligen alltid tajma in fel på något vis och det slutar alltid med att jag själv blir besviken. Why is that!! Jag som normalt sätt brukar älska fredagar, det är ju min favvo dag. Får se till att styra upp till nästa vecka...

Är sjukt trött på att bo i Trollhättan, jag vill bara flytta härifrån... Eller jag tror att det är det jag vill i alla fall. Om jag ska vara helt ärlig vet jag varken ut eller in just nu. Jag håller på att leta jobb och lägenhet i Malmö och det går väl sådär bra, har iaf lyckats att få komma på en anställningsintervju den 27/11. Lägenhet är betydligt svårare, så om det är någon som vet någon som hyr ut eller någon som vill ha en hyresgäst får gärna säga till :-). Sedan har jag lite ångest för jag har precis börjat nytt jobb här och antagligen kommer rektorn att erbjuda mig förlägning fram till sommaren, så lite rädd är jag att jag ska bli fast här i Trollis. Man kan ju kanske inte ge upp en 100% tjänst med ok lön för springvik i Malmö, eller kan man det?? Fast sedan tänker jag, att är det meningen att jag ska flytta till Malmö så kommer allt sådant att ordna sig till slut. Jag är inte den som ger upp i första taget...

Var i Göteborg för ett tag sedan, 20 oktober tror jag att det var. Shit vad tiden går fort, det är ju typ en månad sedan redan... :-). Tanken var att vi skulle sett spelningen med The Change och The Bronx på Sticky, men pga några fattiga studenter blev det att vi hängde lite utanför först och drack väldigt god öl :-). Sedan när spelningen var slut kom allt roligt folk ner där vi satt. Det blev en hel del dricka den kvällen kan man lugnt säga. Bilderna är ändå rätt snälla, haha. Det grymmaste på hela kvällen var dock att jag lyckades se att de hade Bud Light i baren!!! Berra var inte sen att bjuda, hehe. Hade ju ändå värmt upp med en innan som dock var special importerad från USA av Moi :-). Det är ändå ngt speciellt med den första ölen ;-). Viktigt att påpeka är att Bud Light på burk inte finns i Swe :-).







Hm... Vad har hänt mer... Ja man borde ju skriva oftare så man kommer ihåg. Om USA är det ju ingen ide att jag skriver om för det har jag redan skrivit tillräckligt om i resedagboken. Sedan har jag fått den känslan när jag pratar med folk ibland att man kanske nämner USA lite väl mycket ibland, kanske blir lite tjatigt. Men det är ju ett grymt land att semestra i, so what to do liksom??!!

Hoppar lite från nu och dåtid märker jag, hoppas att ni har överseende med det, skriver det som kommer över mig... Såg att det kommit in lite cash på mitt konto så jag tänkte försöka hitta ett par snygga vinterstövlar imorgon så jag kan vara ute och leka i snön, haha. På kvällen blir det antagligen bowling med Ida och några till. Var ett bra tag sedan jag bowlade så det kan bli kul :-).

Nej nu ska jag lägga mig och kolla på film...

Natti natti!

The Final Countdown...

Ja nedräkningen för USA resan började egentligen för ett bra tag sedan, men nu är det verkligen bara sex dagar kvar tills det är dags att bege sig över Atlanten igen. Det är jag och min kära vän Maria som ska åka tillsammans, ska bli riktigt kul! Vi flyger till Los Angeles den 20:e september och när vi landar står det en bil och väntar på oss. Vi kommer att köra direkt till Las Vegas, ingen ide att förlora dyrbar tid där :-). Vi kommer att vara där till den 24 september och sedan blir det att stanna i LA en dag innan det åter igen är dags att flyga, till Hawaii. Ja ni som vill kommer att kunna följa min och Marias resa på resedagboken.se Kommer inte att skriva något i bloggen, är ganska dålig på att skriva här över lag... Resan heter passande Holiday from real :-).

Ja som sagt det var ett bra tag sedan jag uppdaterade min blogg, känner att jag aldrig riktigt får ro att skriva... Men det vore ju himla bra om man kunde. Alltid kul att veta vad man har gjort liksom, man glömmer ju så lätt... *s*

Har iaf börjat på ett nytt jobb här i Trollhättan som jag trivs sjukt bra med, men det är bara ett vik fram till 26 oktober... Vilket jag iof tycker är ganska så skönt eftersom jag vill flytta ifrån den här staden. Har sökt jobb och bostad i både Göteborg och Malmö, så jag hoppas att något bra dyker upp snart. Känner att jag inte riktigt får ut vad jag vill av mitt liv genom att bo kvar här. Sedan är jag ju en rastlös själ, det är ju bara att acceptera. Trodde att jag skulle kunna slå mig till ro på ett och samma ställe någon gång, men det vill sig inte riktigt. Undra om jag någonsin kommer att hitta den platsen???

Livet är bra underligt, det blir aldrig som man tänkt sig... Man tror att man har koll på läget, men det visar sig ganska snabbt att man misstagit sig lite lätt. Slutar heller aldrig förvåna mig över hur det motsatta könet beter sig, kvinnor och män tänker verkligen HELT olika. Jag menar inte att kvinnans sätt att tänka och vara är bättre än mannens, men varför kan inte ni män där ute vara lite mer rak i kommunikationen?! Har stött på en del killar på sista tiden som säger och gör en massa och kan sedan inte stå för det, känns ganska så onödigt. Tar ju bara en massa kraft och energi... Och hur är det med spelet som alla spelar, funkar det egentligen??!!

Hösten har verkligen kommit hit för att stanna, det känner jag. Har varit riktigt soft att glida runt i baggy jeans och hood idag. Skönt att man har ett jobb där man kan ha lite softare kläder :-). Fredag eftermiddag och jag ligger och funderar på vilken film man ska hyra ikväll. Ja det är verkligen en kväll som passar att gå i filmens tecken, någon som har något förslag på bra filmer? Hade ju varit soft om man hade haft någon att krypa ner under täcket med och kolla film... ;-). Tittade på Pans Labyrint igår, en lite märklig film, men helt klart sevärd. Helgen kommer att bli lugn, hade tänkt att försöka tvätta lite så man har rena kläder att ta med sig på resan... Har faktiskt inte festat sedan vi hade tjejhelgen ute i Fjällbacka, om man inte räknar med nubbarna på kräftskivan för några helger sedan eller de två vinflaskorna som jag och en "vän" delade på förra fredagen :-).

Ha en skön helg och följ mig gärna på resedagboken!
PUSS

Way Out West

Ja man hade ju inte riktigt räknat med att biljetterna till Way Out West festivalen skulle sälja slut... Fick lite panik där några dagar innan då jag insåg att dom faktiskt var slut. Men för er som känner mig, så vet ni att jag inte ger upp i första taget. Jag skickade iväg ett mail om att jag kunde tänka mig att jobba på festivalen och fick någon dag senare ett svar att jag var välkommen att jobba inom säkerhet. Detta hade man ju erfarenhet från sedan innan (Arvikafestivalen och Hultsfredfestivalen) så det kändes ju helt ok. Åkte ner till Göteborg på torsdagen för att hänga lite med min kära vän Jennie, vi hamnade senare på kvällen på båten Rio Rio, där det var väldigt mycket folk. En trevlig kväll helt enkelt! På fredagen kl 12.00 var det dags att infinna sig på festivalen för en genomgång av vad som förväntades av en osv. Träffade på några trevliga tjejer med en gång som jag hängde med en del. Det är detta som är fördelen med att jobba på festival, man träffar alltid på roliga och trevliga människor som man vill hänga med. Nackdelen är ju att man får jobba när vissa band spelar som man vill se. Jag hamnade iaf bakom Linne scenen, tältet som även används på Hultsfredsfestivalen. Den minsta av de tre som var... Jag och en till tjej skulle hålla koll så ingen plankade in Back Stage, vi såg antagligen väldigt skrämmande ut där vi gick i våra blåa regncapes för det var inte en enda som försökte, hehe. En del bandmedlemmar fick man se, men inte ta på ;-). Några spelningar från fredagen som är värda att nämna är: Architecture in Helsinki, var lite sådär ibörjan men kom igång i mot slutet. Lite trist att några av bandmedlemmarna har hoppat av, detta var en av de få spelningar som jag såg hela spelningen. Lyssnade lite på Salem Al Fakir, han e ju så gullig och bra! Laleh var gott lame, jag har kommit på att jag faktiskt inte gillar henne speciellt mycket. 2 låtar som är bra typ. Eagle of Death Metal var grymt roliga och bra, riktigt underhållande att titta och lyssna på. Hade inte hört dom innan. The Pogues avslutade kvällen och det var ju rena skämtet, shit vad full/hög sångaren var, haha.

På lördagen började jag inte förrän kl 19 och hann se en del bra band på förmiddagen. Hade tänkt att jag skulle se Florence Valentin, men missade det tyvärr pga lite dålig planering. Första spelningen ut var Shout Out Louds, grymt jäkla bra!! Och efter den här helgen har SOL fått en helt egen plats i mitt hjärta. Lyssna på låten Go Sadness, fantastisk! Devendra Banhart var en ny upplevelse för mig, gillade det! Moneybrother är ju Moneybrother liksom, vilket leende den mannen har! Regina Spector var också cool... Fick nöja mig med att lyssna på The Ark, Erykah Badu och Timo Räisinen. Erykah lät riktigt bra, skönt sound. Skulle sluta 02.00 på lördagen men lyckades att ta mig därifrån något tidigare...

Blev en 48 timmars dejt med en fantastisk människa... Den började med några öl med utsikt över hela avenyn och slutade någonstans i Kallebäck... En upplevelse som fick mig att inse värdet av mig själv... Nu vet jag vad för männsikor jag vill ha i mitt liv och vad för slags människa jag vill dela mitt liv med...

LOVE!

Vi hade iaf tur med vädret...

Finns det någon i detta land som inte har sagt: - Va, ska ni åka utomlands på sommaren?! Den svenska sommaren som är så fin... Jag önskar att jag inte hade tänkt så och bokat en resa när det fortdarande var schysst pris på resorna och man visste vilket hotell man skulle hamna på. Nu sitter man ist vid datorn och letar, letar och letar efter en hyffsat billig resa, där man kanske kan få reda på namnet på hotellet... Har inte lyckats så bra ännu... Fast sedan i andra stunden tänker jag, jag ska ju faktiskt till USA (Las Vegas, Hawaii och Los Angeles) i september så det går ju ingen nöd på mig. Men det är ju på sommaren som man vill ha sol! Inte konstigt att man blir trött och slö, när man tillbringar de flesta timmarna innomhus.

Jag har semester i en vecka nu, så imorgon blir det kusten igen. Nu har mamma och Ola kommit tillbaka från Östkusten så det blir till att umgås med dom lite. Ska bli riktigt trevligt att hänga lite med mamma. Perfekt om/när det blir dåligt väder så kan man åka och shoppa med mamma, eftersom hon faktiskt är snäppet värre än mig gällande shopping.

Simsons filmen har ju premiär snart och den måste man ju bara se! Tror att den kommer att vara grymt rolig. Min lillasyster vill väldigt gärna gå på den, så jag får ta med henne.

Tänkte fortsätta lite på det som jag skrev i förra inlägget, man funderar ju lite mer när man har skrivit och kommer på saker som man glömt att ta med. Jag skrev om att vissa händelser i ens liv sätter sina spår, jag jämförde det med ärr. Vissa är större, vissa är mindre och en del bleknar bort mer än andra. Jag har en del ärr, men jag har lärt mig att leva med dom och det som jag vill ha sagt (som jag inte fick med i det förra inlägget) är att man lär sig otroligt mycket om sig själv, när man får vara med om lite jobbigare saker. Det får ta den tid det tar, det är väldigt viktigt att man bearbetar "sorgen" och inte bara förtränger...

Ni som läser min blogg, det skulle vara väldigt roligt om ni ville skriva en kommentar så att det eventuellt kan bli lite diskussion. :-)

Ta hand om er där ute!
Kram

Brustna Hjärtans Cafe...

är en fantastisk bok som jag precis har avslutat. Boken handlar om 36 åriga Sophie som förlorar sin man i cancer, hon kan inte förstå hur det har kunnat drabba henne. Hennes liv faller samman och i början av boken handlar det om hur en människa kan bete sig när hon är i sorg. Sophie tröstäter och går en dag till jobbet i morgonrock och rosa kanintofflor. Detta medför att Sophie förlorar sitt jobb och sitt midjemått... Sophie flyttar till Ashland i Oregon, där hon lär känna en trettonårig vilsen tjej och en snygg skådespelare, plus en massa andra människor. Hon kämpar iaf med sig själv och går en bakningskurs där hon lär sig att baka de mest fantastiska bakverken. Efter ett tag öppnar hon Brustna hjärtans cafe och som blir en central mötesplats i staden. Sakta men säkert börjar Sophie att bygga upp sitt liv igen, ett liv hon aldrig drömt om att hon skulle kunna leva...

Känslan jag får när jag läser den här boken är på ett sätt obeskrivligt. En del av det livet som Sophie tillslut får är ett liv som jag skulle vilja leva... Jag vill engagera mig i tonårstjejer som har det svårt och spela en viktig roll i deras liv, jag vill öppna ett eget cafe en dag, vilken dag det blir får tiden utvisa och självklart vill jag möta någon att dela mitt liv med :-).

Man kan ju aldrig föreställa sig hur det känns att förlora en man/hustru i cancer eller i någon annan sjukdom/olycka. Men känslan att förlora den man älskar (på vilket sätt det än nu må vara) är en känsla som man själv äger, den går inte att jämföra med någon annans. Jag har förlorat människor jag älskar på olika sätt, både genom att det tagit slut och genom en olycka. Det är väldigt jobba saker att ta sig igenom, men människan är ju fantastisk på det sättet att hon faktiskt klarar det. Sedan är det sådant som påverkar en livet ut på ett eller annat sätt. Det går nästan inte en dag utan att jag tänker på Susanne som förolyckades den 24 juni 1996, hon var bara 16 år och hade hela livet framför sig. Susanne var min bästa vän och jag funderar ofta på hur livet hade varit om hon fortfarande hade levt. Det sägs att tiden läker alla sår, men jag tror helt enkelt att man lär sig leva med det där ärret som finns kvar efter såret, men det försvinner aldrig...

Ett litet mer seriöst/djupare inlägg än det förra kanske, men det var många tankar som väcktes när jag läste den boken. Jag kan varmt rekomendera er att läsa den!

kram på er alla där ute!

Fjällback 2007, fett najs

Just nu verkar det ju vara väldigt inne att blogga och vem vill inte vara inne liksom, hallå, haha. Nej riktigt så illa är det faktiskt inte. Nu är det så att jag tycker att det är väldigt roligt att skriva och dela med mig av saker och ting, så en blogg verkar ju vara en alldeles utmärkt ide.

I torsdags gick jag på semester efter att ha jobbat otaliga timmar i många veckors tid, en väldigt skön känsla. Och det kändes lite extra festligt att gå på semester eftersom helgen i Fjällbacka med tjejerna äntligen skulle bli av. Jag och Johanna åkte ut redan på torsdagen, inhandlade all mat som skulle kunna tänkas att gå åt och lite annat som vi skulle kunna tänkas behöva. Torsdagen blev rätt lugn och vi avslutade kvällen med att se Dirty Dancing, som man självklart har sett hur många gånger som helst. Men med det "humöret" som vi var på då, såg jag filmen med helt andra ögon och vilka det var kan ju ju själva försöka lista ut :-).

På fredagen kom äntligen det fina vädret så jag och Johanna åkte till Hamburgö och lade oss på klipporna där, helt underbart. Ja iaf fram till att jag kännde att något kröp på mitt bröst och försökte slå bort det. Men det lilla djuret ville ju inte alls försvinna från detta fantastiska ställe ;-) utan bestämde sig för att sticka mig på fingret. Shit vilken brännande smärta! Och tänk att ett djur kan vilja offra sig så, för att sedan dö i nästa sekund... Värken gick ganska snabbt över eftersom vi kom på den briljanta iden att lägga socker på. Som tur var fortsatte inte oturen denna dag trots fredagen den 13:e.
Jennie och Ami kom senare på kvällen och stämningen var på topp. Hade även bjutit in ett gäng killar som kom och förgyllde våran tillvaro. Mycket dricka, en del lekar blev det och det brukar vara receptet för en lyckad kväll.

På lördagen var det återigen regn, regn, regn. Detta medförde att vi åkte in till Tanum Strand för att shoppa lite på outleten där, jag tror att det mest inhandlades billiga, snygga underkläder. Lördagen var tjejernas och ledordet för den här kvällen, ja hela helgen för den delen var "Reagge". Och från vilken låt det ordet kommer ifrån är kanske inte så svårt att lista ut såhär i sommartider :-). Kvällen avslutades inne i Fjällbacka på nattklubben STORM (där man förövrigt är garanterat ett ligg, de ni!) på en scen ihop med ett galet gäng som hade svensexa. Grym musik hela kvällen så man gick hem svettig och go den natten. Ja för vi fick gå hem, genom den mörka och geggiga skogen, lite Blair Witch känsla fick man när man gick där.

Söndag, sol och pressa på altanen... Måste ju ta vara på dessa få soltimmar. Helgen slut och dags för tjejerna att åka hem... En otroligt lyckad helg och jag ser fram emot fler sådana framöver :-).

Själv hänger jag fortfarande kvar ute i stugan, min kusin Anna kom hit igår och solen sken igen! Tro det eller ej, men jag har nog fått lite färg på mina ben :-). Kollade på film på kvällen och såg Varannan Vecka (2:a i ordningen), en skön rulle. Idag tisdag vaknade jag av att jag trodde att helvetet hade brytit loss. Jag tror aldrig att jag har sett så mkt regn på en enda gång och åskan gjorde så hela stugan skakade typ. Nu har det slutat regna och det ser lite ljusare ut....

Over and Out!